Söndag

Vips, så var helgen över igen. Jag började morgonen med att starta en tvättmaskin och ta en prom med William. Sen gjorde vi ett ryck i garaget. Gick igenom alla kartonger och kastade en hel del. Skönt! Efter detta var det dags för mig att möta Maria på bibblan för lite plugg. 12.30 skulle vi mötas och 12.30 var vi båda på plats. Problemet var bara att jag var på stadsbibblan och hon på skolbibblan. Haha, så kan det gå. Ja, jag begav mig till skolan och vi satt och kämpade. Det var alldeles fantastiskt. =) Nja, men vi försökte iallafall :)

När jag kom hem hade Daniel städat och tvättat all tvätt som var kvar. Underbart!

Vi fortsatte den husliga dagen med att laga köttfärsbiffar till middag.

Sist men inte minst.. Bingolotto!! Haha.. De ni! :)

Nu är det dags för en Clemmis.

Vi hörsch.



Söstra mi...

Ikväll har bästaste syster yster varit här. Vi har ätit god mat, skrattat en del, sett idol och tagit igen lite syskon tid. Tänk så härligt att vi har varandra så nära nuför tidn.

Miapia kommer hem från sitt äventyr på måndag. Ska bli riktigt spännande att höra hur hon haft d.

Sen så har vi det här med Iphone... Alltså, jag fattar inte mig på det riktigt. Tillbringar man inte nog med tid framför datorer och tv apparater?!?! Jaa, jag vet inte. Men, jag har plötsligt blivit av med min sambo. Han verkar övergett mig för sin älskade Iphone... Ja, är det inte datorn, så är det den där förbannande telefonen och han är liksom så att säga FRÅNVARANDE. Puh, jag blir tokig. Att klicka på tekniska prylar är tydligen helt magiskt. Jag har inte upptäckt detta än och tror inte att jag kommer att göra det heller. Äsch, nog om det. Jag hoppas att detta är något slags "nyhetens behag" som snart är över. Jag saknar min man! ;P

Nä, nu ska jag se vem som åker ur idol. Hoppas på gubben G-

Tack o hej!

En levande solstråle, ett levande litet pyre, en levande plutt... ;)

I fredags var det äntligen dags för ultraljudet. Som vi längtat!!!

Vi var båda väldigt nervösa innan. Tänk om de inte finns något foster där inne? Tänk om det inte lever? Ja, vi hade en miljon tänk om.. Vi var inställda på att det kunde bli den bästa ELLER den värsta dagen på länge.
Det blev den bästa!! :)

Vi fick se att det är EN liten solstråle som finns där inne i magen. Det lilla hjärtat slog för fullt med en puls på 140. Den ska ligga mellan 110 och 150, så 140 var enligt barnmorskan mycket bra. Vi fick även se två armar, två ben och det lilla pyret kliade sig i huvudet :). Vi frågade om det var en flicka eller pojke, men plutten ville nog vara lite hemlig och hade lagt navelsträngen i vägen, så att det var jätte svårt att se. Med väldigt väldigt vild fantasi skulle hon gissa på en flicka. Men hon var noga med att säga att det var vääldigt svårt att se och att det var med stor fantasi hon gissade på flicka. 

Det roliga är att varken jag eller Daniel har under de här första månaderna haft någon speciellt stark känsla av om det blir en pojke, eller en flicka. Ingen av oss har trott något speciellt. Men på morgonen innan ultraljudet sa jag till Daniel - "Idag har jag helt plötsligt en känsla av att vi kommer att få en liten flicka". Han svarade - "Men, va sjukt. Det har jag också". 

Så... Efter att barnmorskan med sin vildaste fantasi gissat på flicka, så är vi nu ganska mycket inne på det. Men, men.. Vi får se. Pojke eller flicka spelar ingen roll, fast det vore roligt att veta lite mer säkert. Vi har klurat lite på om man kan boka tid hos någon privat för detta, men har inte blivit så mycket klokare på det. Är det nån som vet??

När vi hade fått se att vår lilla solstråle levde och mådde bra där inne i magen, så svävade vi på rosa moln och gör det fortfarande. Det känns så himla underbart!!



Vi delar med oss av en halvbra bild. Tyvärr fick vi inte uppleva ultraljudet via 3D som de sägs ha i Sunderbyn nuför tiden. Men detta duger bra, vi fick se ett liv och det är värt mycket! 

På bilden ligger plutten på rygg med huvudet till vänster.

Det har idag gått 18 fulla veckor och vi är inne på 19:e. Vi beräknas få träffa vår plutt runt den 20:e mars.